Landstingsskatten kommer SL till del i form av ett villkorat aktieägartillskott. Det vill säga pengarna är öronmärkta från ägaren Stockholms läns landsting. Behovet av tillskott från skattemedel har sjönk stadigt under 1990-talet, men ökar något under 2000-talet. 1990 finansierades 70 procent av SL:s verksamhet med skattemedel. 2009 var motsvarande siffra drygt 48 procent. 

De skattemedel som SL tar i anspråk kommer alla boende i länet till del. SL:s resenärer får direkt nytta av skattefinansieringen genom den trafik de utnyttjar och de som åker bil får större svängrum. Dessutom tjänar alla på att miljön blir bättre när fler väljer att resa med SL.

Dyrare utan reklam

Utan de intäkter som reklamen ger hade SL-trafiken blivit dyrare för Stockholms läns landsting och eventuellt också för dig som reser med oss.

Den reklam som syns i SL-miljöer hanteras av två företag, Clear Channel och JCDecaux. Det är till dem man vänder sig om man vill annonsera och det är de som på uppdrag av SL bestämmer vilken reklam som syns på stationerna och i bussar och tåg.

I uppdraget ligger att följa SL:s riktlinjer och de internationella reklamregler som finns kring etik, socialt ansvar och diskriminering med mera. SL har även ett etiskt råd som bedömer tveksamma fall.

Stiftelsen Reklamombudsmannen är näringslivets egenåtgärdskansli som verkar för effektiv självsanering av marknadskommunikation. SL tar ansvar genom medlemskap i Reklamombudsmannen samt intresseorganisationen Sveriges Annonsörer.

Reklam- och informationskampanjer med SL som avsändare utförs av SL:s Marknadsenhet i samarbete med kommunikationskonsulter som godkänts i ett upphandlingsförfarande fastställt av Stockholms läns landsting. De kampanjerna kan du ofta se här på sl.se.